guantanamera.blogg.se - No dar papaya

Hej på er hemma i Sverige! Jag har det bra här i Bogotá.

Det har nu gått en vecka sedan jag landade och jag har lärt mig väldigt många bra och viktiga saker för min överlevnad i det här landet. Framför allt har jag lärt mig att inte "dar papaya" vilket betyder "ge papaya". Meningen bakom frasen är att om man öppnar en papaya så kommer någon garanterat att äta upp den. Om man har mobilen i bakfickan kommer någon garanterat att ta den. Så jag ska alltså inte ge papaya, det har jag fått höra ungefärt 25 gånger sedan jag kom hit.

Onsadg, torsdag och fredag förra vecka spenderades på universitet med Hermanos sin fronteras = Bröder utan gränser. Det är en grupp colombianska studenter som är faddrar till oss internationella studenter och de gjorde ett jättebra jobb när de introducerade skolan för oss. Bland annat gick vi runt på campus och fick se vart de olika byggnaderna låg, vi fick en introduktion i hur kurssystemet fungerar, vad som är viktigt att tänka på i Bogotá (no dar papaya t.ex.), lite om hur man orienterar sig i staden, vilken typ av mat vi måste prova och självklart fick vi en två timmars lång danslektion eftersom vi helt enkelt måste lära oss dansa innan vi lämnar Colombia.

Jag fick ett väldigt bra intryck av skolan, det märks att de vill ge oss en så bra upplevelse här som möjligt och säkerheten på campus känns bra och trygg. Min favoritdel av campuset är helt klart sportcentret. Det finns alltså en hel byggnad bara för sporter och den ligger högst upp precis intill bergen med utsikt över hela Bogotá. Det finns flera rum med gym, pool, salar specifika för vissa sporter till exempel schack och biljard, fotbollsplan, tennisplan... med mera. Ja, det här universitetet verkar ha gott om pengar och det är tack vare alla colombianska studenter som betalar dyrt för att få gå här. Jag är tacksam som får komma hit helt gratis.

Bilder från campus:

Precis utanför campus.

En del av campus.

Utsikt från en takterass på skolan.

Sportcentret.

Utsikt från sportcentret.